ellära kopplingsövning

Spänning – ström – mätinstrument

Materiel: Glödlampa, batteri, voltmeter (spänningsmätare), amperemeter (strömmätare),

1. Glödlampa och batteri

Koppla ihop en glödlampa med ett batteri så att lampan lyser.

Diskutera med din lab-kamrat och

beskriv elektronernas väg genom kretsen när lampan lyser

förklara vad som händer med elektronerna i batteriet

förklara vad som händer med dem i lampan

Skriv en kort sammanfattning av vad ni kommit fram till.

2. Diskutera och skriv

Diskutera med din lab-kamrat vad som menas med

spänning

ström

Skriv en kort sammanfattning av vad ni kommit fram till.

3. Mätinstrument

Bekanta dig med mätinstrumentet. Sätt inte på instrumentet!

Försök komma fram till hur man skall ställa in för att mäta ström och hur man skall ställa in

för att mäta spänning.

Hur skall man koppla in instrument i en krets för att mäta spänning respektive ström? Varför

skall man koppla på detta sätt? Se boken på sidorna 266-267.

4. Ström – batteri och lampa

Koppla enligt figur 1.

Mät ström i tur och ordning enligt figur 2.

Tolka och förklara mätresultaten.

kopplingssladdar

Figur 1

A3 A4

A2

A1

Figur 2

5. Spänning – batteri och lampa

Mät strömmen i tur och ordning enligt figur 3.

Tolka och förklara mätresultaten.

V2

V1 V3

V4

Figur 3

Om dessa annonser
Publicerat i Ergo 1, Fysik 1 | Märkt | Lämna en kommentar

stationslaboration Ergo del 1

Sand (experiment)

Materiel: sand, mätglas, våg

Bestäm sandens densitet.

2. Stöt (beräkningar)

En kula som väger 2 kg och som rör sig med 8 m/s träffar en annan stillastående

kula som väger 6 kg. Efter stöten rör sig den första kulan med 2 m/s i motsatt

riktning.

Hur rör sig den andra kulan efter stöten?

Vilken typ av stöt var det?

3. Krafter (experiment)

Materiel: dynamometer, två vikter, sten

Gör avläsningar utan att röra uppställningen och beräkna med detta alla krafter

som verkar på stenen.

Frilägg och rita en skalenlig figur som visar krafterna.

4. Tryck (experiment)

Materiel: linjal, våg

Bestäm största och minsta tryck som klossen kan utöva mot bordet.

5. Blomkruka (beräkning)

En blomkruka som väger 2 kg faller från en balkong som är åtta meter över

marken.

Vilken hastighet har krukan när den träffar marken?

Hur lång tid var krukan i luften?

6. Vatten (experiment)

Materiel: vatten, bägare, termometer

Hur mycket energi krävs minst för att koka bort allt vattnet ur bägaren?

7. Krafter (beräkning)

En truck dra en låda 25 m längs marken. Kraften från trucken är 630 N och

friktionen är 450 N. Lådan väger 130 kg.

Hur fort rör sig lådan till slut?

Hur stor är lådans acceleration?

Hur stort är friktionstalet?

Publicerat i Ergo 1, Fysik 1 | Lämna en kommentar

laboration Densitet

IMG_0035.JPGIMG_0035.JPG

Samband mellan massa och volym för metall

Materiel: Våg, skjutmått, linjal, fem olika metallcylindrar

Syfte

Syftet med undersökningen är att bestämma sambandet mellan massa och volym för en

viss sorts metall.

Genomförande

• Bestäm massa och volym för metallcylindrarna.

• Sammanfatta mätningar och beräkningar i en tabell.

• Rita ett diagram som visar sambandet mellan massa och volym.

Massan skall vara på y-axeln och volymen på x-axeln.

Diagrammet ritas för hand och på mm-papper.

Analys

Använd diagrammet för att bestämma sambandet mellan massa och volym, dvs hur

massan beror på volymen.

Ange sambandet med en formel.

Vilka osäkerheter finns i mätningarna? Gör beräkningar.

Rapport

Skriv en kort sammanfattning av din undersökning.

Använd rubrikerna Syfte, Materiel, Genomförande, Mätningar, Diagram, Analys, Slutresultat.

Publicerat i Fysik 1, laborationer | Märkt | Lämna en kommentar

Cumulus moln

IMG_1376.JPG

”Och som floret på en herrgårdsfrökens hatt
Svävade över Berga en sky”
Cumulusmoln på sommaren medför vackert väder som även är namnet på Frödings dikt.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bråkräkning

t_rtbitar

1/13 bit av tårtan.

Då man skall dela exempelvis en tårta på tretton personer erhåller var och en av festdeltagarna 1/13 av kakan.

Liknämniga bråk

Liknämniga bråk

Om en person ä

ven får en av de andra deltagarnas bit får han

1/13 + 1/13 = 2/13 av tårtan.

<iframe width="420" height="315" src="//www.youtube.com/embed/3znVUIf-bX0" frameborder="0" allo

 

För att kunna dela tårtan i två hälfter måste man dela vare tårtbit i tvådelar då blir varje del 1/13/2 = 1/26 av tårtan.

Halva tårtan motsvarar då 13/26.

Om en person får hälften av en tårta och en fjärdedel av en annan har han totalt sett

1/2 + 1/4 tårta. För att räkna ut detta måste man göra de båda bråken liknämniga. Den minsta gemensamma nämnaren här blir 4. Genom att förlänga (multiplicera med samma tal i såväl täljare som nämnare) 1/2 med 2 blir det 2/4.

1/2+1/4= 2/4 + 1/4 = 3/4.

Bråktalsmultiplikation uppkommer tex då man vill beräkna hälften av 3/4.

Detta beräknas som 1/2× 3/4 = 1 × 3 / (2 ×4) = 3/8.

Alltså multiplicerar man täljare med täljare och nämnare med nämnare.  Observera att man här inte behöver göra bråken liknämniga.

Det är alltid en god ide att omvandla talet till bråkform vid division och multiplikation.

 

 

Publicerat i matematik 1c, Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Areaformeln

4_5_9_geo

 

Areaformeln, A = absin(C)/2 för trianglar gör det möjligt att beräkna arean av en triangel utan att man vet basen och höjden men endast två sidor i triangeln samt mellanliggande vinkel!

 

Ex. beräkna arean av triangeln ovan!

240 * 208 * sin(30)/2 m2

Publicerat i matematik 1c, matematik 3c, Uncategorized | Lämna en kommentar

Utmaningne om luftherraväldet

Intressant film om den vapentekniska utvecklingen i de framväxande supermakterna Ryssland och Kina.

Publicerat i Technology, Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Bifrost

bild (14)

 

Dubbelregnbåge över Dalbyvägen.

det är solljusets reflektion i vattendroppar i atmosfären som ger upphov till regnbågen. Ljus av olika färg(våglängder) reflekteras nämligen i olika vinklar av vattendropparna. Dessa fungerar därvid som reflektionsgitter. Denna uppdelning efter våglängd benämns dispersion.
Eftersom solljuset är vitt ljus med maximum i det gula våglängdsområdet är det sammansatt av hela det optiska spektrat rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Regnbågens färger uppträder alltid i denna ordning.
Den andra regnbågen uppstår genom andra ordningens spektrum.

Publicerat i Fysik 2, Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Aritmetisk talföljd

aritmetiska talföljder har egenskapen att differensen d av två på varandra följande element är konstant. Om en person bestämmer sig för att öva inför ett motionslopp genom att springa 1km och sedan öka distansen med 2 km varje gång han springer bildar sträckorna den aritmetiska serien: 1, 3, 5, 7, 9, …..km

Om det första elementet är a1 och differensen betecknas d, blir det andra elementet a1+ d, det tredje a1 +2d, det fjärde a1+ 3d o.s.v..
det N:e elementet blir a1+ (n-1)d.
ett element i en aritmetisk talgöljd är alltid aritmetiskt medelvärde till de båda omgivande elementen. Denna egenskap har gett talföljden dess namn.

Exempel: I en aritmetisk talföljd är det 20:e elementet 59 och det första 2.
A. bestäm differensen.
B. bestäm a25.
C. vilket element har värdet 137?

Lösningar:
A. 59 = 2+19d 57d =19. d=3.

B. a25 = 2+ 24*3 = 74

C. 2+( n-1)*3 = 137. (n-1)*3 = 135. n-1= 45. n = 46

Publicerat i matematik 5, Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Talföljder och serier

Talföljder kan beskriva antalet rutor med olika kulör i figur 1 och .

Talföljder kan beskriva antalet rutor med olika kulör i figur 1 och 4 .

IQ-test förekommer ofta uppgifter där man presenterar en följd av tal som uppvisar någon form av regelbundenhet. Man förväntar sig sedan att den som testas ska inse denna regelbundenhet och uppge närmast följande tal.

  Exempel: Studera nedanstående följder av tal: A: 1, 3, 5, 7, 9 …. B: 1,2,4,8,16 …. C: 1, 4, 9, 16, 25, …. D: 2, 3, 5, 7, 11, 13, … Det första talet i en talföljd betecknas ofta a1. För talföljderna ovan kan man då skriva formlerna A    an = 2n-1 B an = 2(n-1) C an = n2 Serie D är primtalen nedtecknade i storleksordning. För dem finns ingen känd formel för det n:e primtalet. Den strikta matematiska definitionen av en talföljd är att det är en oändlig eller ändlig följd av tal sådan att mot varje positivt heltal n svarar ett bestämt tal an. Talen an kallas talföljdens element.


Uppgift: Skriv upp de sex första elementen i en talföljd given av

  1. an = 3n – 2
  2. an = 1/n
  3. an = 2(n-1)

Lösningar:

  1. -2, 1, 4, 7, ….
  2. 1, 1/2, 1/3, 1/4,…..
  3. 1, 2, 4, 8, … Läs mer
Publicerat i matematik 5 | Märkt , , | Lämna en kommentar