Kinas historia från år 500 e.Kr. till år 1000 präglades av flera viktiga dynastier och kulturella förändringar.

Sui-dynastin (581-618): Efter en period av splittring och kaos under de så kallade ”De sex dynastiernas tid”, enades Kina under Sui-dynastin. Kejsar Yang Jian (Sui Wendi) grundade dynastin och genomförde omfattande reformer, inklusive byggandet av den stora kanalen (mellan gula flodan och Yangzi-floden), som förbättrade transport och handel. Sui-dynastin var dock kortlivad och föll snabbt på grund av interna konflikter och uppror.

Tang-dynastin (618-907): Tang-dynastin anses vara en av Kinas gyllene åldrar. Under Tang-tiden blomstrade konst, kultur och vetenskap. Det var också en tid av ökad handel längs Sidenvägen, vilket ledde till kulturell och ekonomisk utbyte med andra regioner. Tang-dynastin var känd för sina framstående poeter som Li Bai och Du Fu. Tang poeternas verk samlades i en bok A.D. 1709 ‘Tang-poeternas dikter’.

Under Tang-dynastin nådde Kina sin hittills största utbredning år 660 när man expanderade västerut på öst-turkiska väldets bekostnad och erövrade områden ända fram till Samarkand och Buchara och vidare fram till Aralsjön.

Det berodde till stor del på att den förste Tang-kejsaren Tai Zong 626-649 F.Kr) (Li Shimin) organsierade riket och armen. Han delade in Kina i tio provinser med 358 prefekturer och otaliga underprefekturer. Detta ledde till ett stort behov av ämbetsmän. Dessa var ansvariga för distriktens administrativa och ekonomiska förvaltning samt för folkets seder och vandel. Detta var logiskt enligt konfucianskt sätt att se då folkets beteende var avhängigt de styrandes själstillstånd och goda exempel.

För att klara av att utbilda tillräckligt många tjänstemän upprättade han universitet i Chang’an vilket grundats 700 år tidigare av Dong Zhongshu (konfuciansk rättslärd) Det blev omedelbart ett stort lärosäte med 3 000 studenter i internat medan lika många bedrev fria studier där. Ämnena var i huvudsak litterära: konfuciansk filosofi, poesi, kalligafi, Sima Qians Historia, litet rättsvetenskap, litet matematik. Lärda män fråmn rikets alla delar anställdes som professorer och fulländade så småningom dess examensväsende, som med små ändringar blev bestående genom Kinas kejsartid ända till 1905. Studierna inriktades i huvudsak på konfucianska klassikerna som nästan enbart handlar om statsstyrelse och statsnytta vilket gjorde att arbete i statens(kejsarens) tjänst var enda möjliga arbetsgivaren. .

Den goda organisationen gjorde statskassan välfylld och möjliggjorde för Kina att ha en stående arme på 1 miljon man. Systemet baserades på att varje soldat fick en jordlott som arvode varav hans familj fick behålla en femtedel. Världens mäktigaste nation vid denna tid.

Dynastin föll dock på grund av inre stridigheter och upproret av An Lushan. En general av turkiskt ursprung som var i kinesisk tjänst men använde sin arme för att göra ett upprorsförsök. Han lyckades inta huvudstaden Chang’an. Kejsaren flydde med sitt hov söderut och lyckades slå ner upproret med hjälp av stöd från uigurer och kalifen i Bagdad som skickade hjäptrupper från Samarkand och Buchara och områden i tarimbäckenet som de 40 år tidigare hade erövrat från kineserna genom att besegra dessa under Gao Xianzhi i slaget vid Talas 751. Detta är en flod strax norr om Tasjkent i Sibirien.

De fem dynastierna och tio kungadömen (907-979): Efter Tang-dynastins fall följde en period av politisk instabilitet och splittring, där flera kortlivade dynastier och kungadömen växte fram. Denna tid präglades av konflikter mellan olika maktcentra.

Song-dynastin (960-1279): Den norra Song-dynastin (960-1127) grundades av Zhao Kuangyin (Song Taizu) och präglades av ekonomisk tillväxt, kulturell blomstring och teknologiska framsteg. Utrikeshandel och urbanisering ökade, och konfucianismen fick en starkare ställning inom samhället. År 1127 invaderades norra Kina av Jurchen-folket, vilket ledde till att den södra Song-dynastin (1127-1279) grundades.

Under denna period utvecklades även kinesisk filosofi, litteratur och konst, och det var en tid av stora kulturella och teknologiska framsteg, inklusive uppfinningen av tryckteknik och kompass.

Sammanfattningsvis präglades Kinas historia mellan år 500 och 1000 av en cykel av enande och splittring, kulturell blomstring och betydande sociala och ekonomiska förändringar, med Tang- och Song-dynastierna som de mest framträdande och inflytelserika perioderna.

Gaozu (618-626): Tangdynastins grundare. Han enade Kina efter en period av splittring och lade grunden för dynastins framgång.

Taizong (626-649): (eg. Li Shimin)Anses vara en av de största kejsarna i kinesisk historia. Han var en skicklig militär ledare och administratör som stärkte riket och främjade handeln och kulturen.

Gaozong (649-683): Under hans regeringstid fortsatte Tangdynastin att expandera sitt territorium och inflytande.

Wu Zetian (690-705): Den enda kvinnliga kejsaren i Kinas historia. Hon var en intelligent och ambitiös härskare som stärkte sin makt och genomförde reformer.

Wu Zetian (690-705): Den enda kvinnliga kejsaren i Kinas historia. Hon var en intelligent och ambitiös härskare som stärkte sin makt och genomförde reformer.

Xuanzong (712-756): En långlivad kejsare som inledningsvis var en skicklig härskare, men senare i sin regeringstid försvagades riket av inre strider och yttre hot.