moduloräkniung


Här är en ren textversion som är optimerad för att kopieras och klistras in direkt i ett dokument eller ett anteckningsblock.


Sammanfattning: Moduloräkning (Matematik 5)

1. Grundläggande definition

Moduloräkning handlar om att studera resten vid division. Vi säger att talet $a$ är kongruent med $b$ modulo $n$ om de ger samma rest vid division med $n$. Detta skrivs:

{\displaystyle a\equiv b{\pmod {n}}}

,ab(modn)a,b{\displaystyle a\equiv b{\pmod {n}}\Leftrightarrow a,b} har samma rest vid division med n n|(ab){\displaystyle \Leftrightarrow n|(a-b)}.

$$a \equiv b \pmod{n}$$

En alternativ definition är att skillnaden mellan talen ska vara delbar med modulet:

n \mid (a – b)

Exempel: $23 \equiv 2 \pmod{7}$ eftersom $23 – 2 = 21$, och 21 är delbart med 7.

2. Räkneregler

Om $a \equiv b \pmod{n}$ och $c \equiv d \pmod{n}$ gäller följande lagar:

  • Addition: $a + c \equiv b + d \pmod{n}$
  • Subtraktion: $a – c \equiv b – d \pmod{n}$
  • Multiplikation: $a \cdot c \equiv b \cdot d \pmod{n}$
  • Potenser: $a^k \equiv b^k \pmod{n}$

Varning: Division är inte tillåten på samma enkla sätt. Man får endast dividera båda led med en faktor $k$ om $\text{sgd}(k, n) = 1$ (dvs. om faktorn och modulet inte har några gemensamma delare).

Ex. Addition

13+16=294(mod5) {\displaystyle 13+16=29\equiv 4{\pmod {5}}}

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första så får vi samma svar

133(mod5) {\displaystyle 13\equiv 3{\pmod {5}}}

161(mod5) {\displaystyle 16\equiv 1{\pmod {5}}}

3+1=429(mod5) {\displaystyle 3+1=4\equiv 29{\pmod {5}}}

3. Strategi för stora potenser

För att beräkna resten av stora tal, t.ex. $3^{82} \pmod{10}$, letar man efter en ”bas” som blir $1$ eller $-1$:

  1. Vi vet att $3^4 = 81$.
  2. $81 \equiv 1 \pmod{10}$.
  3. Skriv om ursprungstalet: $3^{82} = 3^2 \cdot (3^4)^{20}$.
  4. Ersätt med kongruenser: $9 \cdot 1^{20} \equiv 9 \pmod{10}$.
  5. Svar: Resten är 9.

4. Negativa rester

Det är ofta smidigt att använda negativa rester för att förenkla kalkyler.

Exempel: $13 \pmod{14}$ kan skrivas som $-1 \pmod{14}$.

Eftersom $(-1)^{jämnt} = 1$ och $(-1)^{udda} = -1$ underlättar detta potensräkning avsevärt.

5. Tillämpningsområden

  • Diofantiska ekvationer: Lösa $ax + by = c$.
  • Delbarhetsproblem: Bevisa egenskaper hos talföljder.
  • Kryptografi: Grunden för RSA-algoritmen.
  • Kontrollnummer: Validering av personnummer och bankkortnummer via Luhn-algoritmen.
Subtraktion

1316=32(mod5){\displaystyle 13-16=-3\equiv 2{\pmod {5}}}

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första så får vi samma svar

133(mod5){\displaystyle 13\equiv 3{\pmod {5}}}

161(mod5){\displaystyle 16\equiv 1{\pmod {5}}}

31=23(mod5){\displaystyle 3-1=2\equiv -3{\pmod {5}}}

Multiplikation

13×16=2083(mod5){\displaystyle 13\times 16=208\equiv 3{\pmod {5}}}

Om vi ersätter talen ovan med andra tal som är kongruenta med de första så får vi samma svar

133(mod5){\displaystyle 13\equiv 3{\pmod {5}}}

161(mod5){\displaystyle 16\equiv 1{\pmod {5}}}

3×1=3208(mod5){\displaystyle 3\times 1=3\equiv 208{\pmod {5}}}

Division

För division fordras viss försiktighet, vilket t.ex. illustreras av att 5953(mod10){\displaystyle 5\cdot 9\equiv 5\cdot 3{\pmod {10}}}, men 93(mod10){\displaystyle 9\not \equiv 3{\pmod {10}}}; det gäller emellertid att om a,b,m,n{\displaystyle a,b,m,n} är heltal, och ambm(modn){\displaystyle am\equiv bm{\pmod {n}}}, så ab(modn/d){\displaystyle a\equiv b{\pmod {n/d}}} där d{\displaystyle d} är den största gemensamma delaren till m{\displaystyle m} och n{\displaystyle n}. Speciellt gäller att om ambm(modn){\displaystyle am\equiv bm{\pmod {n}}}, så ab(modn){\displaystyle a\equiv b{\pmod {n}}} närhelst m{\displaystyle m} och n{\displaystyle n} är relativt prima (saknar gemensamma delare större än 1).


Profilbild för Okänd

About mattelararen

Licentiate of Philosophy in atomic Physics Master of Science in Physics
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar