EarthSky | Comet 2022 E3 ZTF nearly visible to unaided eye

Publicerat den januari 23, 2023 av mattelararen

EarthSky | Comet 2022 E3 ZTF nearly visible to unaided eye
— Läs på earthsky.org/astronomy-essentials/new-comet-might-get-bright-enough-for-binoculars/

Kometen 2022 E3 ZTF passerar jorden. Setförlust den var 50 000 år. Då passa på att se den.

Publicerat i Astronomy, Fysik 1, Fysik 2, Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Var bildades grundämnena?

Publicerat den januari 17, 2023 av mattelararen
Publicerat i Astronomy, Fysik 1, Fysik 2 | Märkt , , , | Lämna en kommentar

4319 i matematik 5

Publicerat den januari 16, 2023 av mattelararen
Publicerat i matematik 5 | Märkt | Lämna en kommentar

Publicerat den januari 13, 2023 av mattelararen

www.esa.int/About_Us/ESA_history/Fifty_years_of_Esrange

raketbasen Esrange i Kiruna fyller 50 år. Det firas med besök av kungen och EU kommissionens ordförande Ursula von det Leyen.

Publicerat i Astronomy, Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Ortoceratiter i S:t Petris golv

Publicerat den januari 12, 2023 av mattelararen

levde under Ordovicium för ca, 600 miljoner år sedan.

Publicerat i Uncategorized, zoologi | Lämna en kommentar

Modern fysik = kvantmekanik + Relativitetsteori

Publicerat den januari 12, 2023 av mattelararen
Publicerat i Fysik 2, impuls 2 | Märkt | Lämna en kommentar

Hur Kina blev världsledande tågnation på 50 år

Publicerat den januari 5, 2023 av mattelararen

youtube.com/watch

Publicerat i Technology, Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Porträtt av Altair – en A-stjärna

Publicerat den januari 4, 2023 av mattelararen

För första gången har astronomer lyckats ta en bild på en huvudseriestjärna så att bilden får utsträckning. Tidigare har alla bilder varit punktformiga. Den förevigade stjärnan heter Altair och är en stjärna tillhörig spektralklass A. Den tillhör Örnens stjärnbild. Altair till vänster i bilden ovan.

Jämför med solen (till höger) som är en G stjärna.

Stjärnor på huvudserien klassificeras som O, B, A, F, G, K,M, R,N,S-stjärnor. De har det gemensamt att de får sin energi genom att slå ihop vätekärnorna till helium.

(Källa: astronomy picture of the day:

http://apod.nasa.gov

Publicerat i Astronomy, Fysik 1, Fysik 2, Gymnasiefysik(high school physics), Gymnasiematematik(high school math), Philosophy of Science | Märkt , , | Lämna en kommentar

Lösning till uppgift i Hechts ’optics’. 

Publicerat den januari 2, 2023 av mattelararen
Publicerat i Astronomy, fysik 3, Technology | Märkt , | Lämna en kommentar

Julius Caesar och tideräkningen.

Publicerat den januari 1, 2023 av mattelararen

I västvärlden används numera den gregorianska kalendern som infördes av påven Gregorius XIII år 1582.

Det är en lätt modifiering av den julianska kalendern som infördes av Julius Caesar. (100 F. Kr -44f. Kr.)

Den var utformas av hans hovastronom den Sosigenes från Alexandria i nuvarande Egypten. I den har året 365 dygn vilket inte exakt överensstämmer med solåret. I själva verket motsvarar ett solår ca 365,24 dygn…

För att korrigera denna skillnad införde Sosigenes systemet med skottdag. Dvs att man vart fjärde år inför en extra dag i slutet av februari, den sk skottdagen 29/2.

Dessutom avskaffades månens inflytande på kalendern.

I den gregorianska kalendern är även alla jämna århundraden som är jämnt delbara med fyra skottår. T. ex. var år 2000 ett skottår.

Pope Gregory XIII – Wikipedia
— Läs på en.m.wikipedia.org/wiki/Pope_Gregory_XIII

Publicerat i Astronomy, Fysik 1, Fysik 2, Gymnasiefysik(high school physics), Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar