Uppgift 3.1 i Crane. Inbyt to nuclear physics.

”Find the mean-square radius of a uniformly charged sphere is <r^2> = 3R^2/5”

Publicerat i Fysik 1, Fysik 2, fysik 3, teacher's stuff | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ordinära differentialekvatione uppgift 3145 i ma5z

Här kommer en kort och tydlig sammanfattning om ordinära differentialekvationer på gymnasienivå:


Ordinära differentialekvationer – sammanfattning

Vad är en differentialekvation?
En differentialekvation (DE) är en ekvation där en funktion och dess derivator förekommer. Den beskriver hur något förändras.

  • Ordinära differentialekvationer (ODE): här är det en funktion av en variabel (till exempel tid t).
  • Partiella differentialekvationer (PDE): gäller funktioner av flera variabler – dessa är svårare och studeras senare.

Exempel på ODE:
[
y'(t) = 3y(t)
]
Detta betyder: derivatan av funktionen (y(t)) är tre gånger funktionen själv.


Allmän och partikulär lösning:

  • Den allmänna lösningen innehåller en godtycklig konstant.
  • Den partikulära lösningen fås om man känner till ett begynnelsevärde (t.ex. (y(0) = 2)).

För exemplet ovan:
[
y(t) = Ce<;3t<;
]
Om (y(0)=2), då blir (C=2), och lösningen blir:
[
y(t) = 2e^{3t}.
]


Varför är ODE viktiga?
De används för att beskriva naturliga och tekniska fenomen, t.ex.:

  • Tillväxt (bakterier, befolkning)
  • Radioaktivt sönderfall
  • Rörelse (hastighet, acceleration)
  • Elektriska kretsar

Vanliga typer på gymnasienivå:

  1. Första ordningens linjära ODE:
    [
    y'(t) = ky(t)
    ]
    Lösning: exponentialfunktioner.
  2. Separerbara ekvationer:
    [
    \

    {dy}/{dt}

    = f(t)\cdot g(y)
    ]
    Lösning genom att separera variabler:
    [
    \frac{dy}{g(y)} = f(t)dt
    ]

👉 Kort sagt: Ordinära differentialekvationer är ekvationer som kopplar en funktion till dess derivator. De beskriver dynamiska system och lösningarna visar hur något utvecklas över tid.


3145 i matte 5

https://youtu.be/xanwQTUK9qc?si=tJFGeSpK4cesFUrc

Publicerat i matematik 5 | Märkt , , | Lämna en kommentar

Numeriska metoder för differentialekvationer

Numeriska metoder för differentialekvationer används när en analytisk lösning är svår eller omöjlig att hitta. Istället för att hitta en exakt formel för funktionen, approximerar dessa metoder lösningen genom att beräkna dess värden i diskreta punkter. Detta görs genom att omvandla differentialekvationen till en uppsättning algebraiska beräkningar som kan utföras av en dator.

Grundläggande principer

En differentialekvation beskriver en funktions förändringshastighet. Numeriska metoder approximerar denna förändring genom att anta att funktionen är linjär över små intervall. Genom att börja vid ett givet initialvärde, beräknas nästa punkt med hjälp av information om förändringshastigheten vid den nuvarande punkten. Detta steg-för-steg-förfarande upprepas för att bygga upp en approximativ lösning över hela intervallet.


Vanliga metoder

Det finns flera olika metoder, som varierar i precision och beräkningskostnad:

  • Eulers metod: Den enklaste numeriska metoden. Den använder derivatan vid den nuvarande punkten för att uppskatta nästa punkt. Metoden är enkel att förstå och implementera, men den är också den minst exakta. Felet i varje steg kan ackumuleras, vilket kan leda till stora avvikelser från den verkliga lösningen.
  • Runge-Kutta metoder (t.ex. RK4): Dessa metoder är mer avancerade och betydligt mer exakta än Eulers metod. De använder flera beräkningar av derivatan inom varje steg för att få en bättre uppskattning av den genomsnittliga förändringshastigheten. Den mest kända är Runge-Kutta av fjärde ordningen (ofta kallad RK4), som ger mycket god precision för en mängd olika problem.
  • Finit differensmetod: Används ofta för att lösa partiella differentialekvationer (PDE:er), som beskriver fenomen som värmeledning och vågrörelser. Denna metod ersätter derivator med differenskvoter, vilket omvandlar differentialekvationen till ett system av algebraiska ekvationer som kan lösas. Man diskretiserar alltså både tid och rum.

Tillämpningar

Numeriska metoder är avgörande inom många vetenskapliga och tekniska områden, inklusive:

  • Fysik och teknik: För att simulera allt från himlakroppars banor till flödet av vätskor och gaser i en flygplansmotor.
  • Finans: För att modellera hur priser på finansiella instrument förändras över tid.
  • Biologi: För att simulera populationsdynamik eller spridningen av sjukdomar.

Valet av metod beror på problemets natur, önskad precision och tillgänglig beräkningskapacitet. Mer avancerade metoder ger högre precision men kräver också fler beräkningar.

Vad är Eulers stegmetod?

Eulers metod är den enklaste numeriska tekniken för att lösa ordinära differentialekvationer (ODE:er). Den fungerar genom att approximera lösningen steg för steg, med hjälp av en initialpunkt och differentialekvationens derivata. Metoden utgår från principen att om du känner en funktions position och riktning (dess derivata) vid en given punkt, kan du uppskatta var funktionen kommer att vara en liten bit bort.

Hur fungerar den?

Föreställ dig att du har en differentialekvation av formen:

y′=f(x,y)

med ett givet initialvärde y(x0​)=y0​.

Målet är att hitta värdet av y vid en senare punkt, x1​. Eulers metod gör detta med hjälp av följande formel:

yn+1​=yn​+h⋅f(xn​,yn​)

Låt oss bryta ner formeln:

  • yn​ är det approximativa värdet av funktionen vid punkten xn​.
  • yn+1​ är det nya, uppskattade värdet vid nästa steg, xn+1​.
  • h är steglängden, ett litet avstånd mellan xn​ och xn+1​. Ett mindre h ger i allmänhet högre precision men kräver fler beräkningar.
  • f(xn​,yn​) är derivatan av funktionen vid punkten (xn​,yn​). Denna term representerar ”riktningen” eller lutningen vid den nuvarande punkten.

Ett enkelt exempel

Låt oss använda ett konkret exempel. Antag att vi vill lösa differentialekvationen y′=y med initialvärdet y(0)=1. Den exakta lösningen är y(x)=ex.

Vi väljer en steglängd h=0.1.

Steg 1:

  • x0​=0
  • y0​=1
  • y1​=y0​+h⋅f(x0​,y0​)=1+0.1⋅(1)=1.1

Detta är vår approximation av y(0.1). Det exakta värdet är e0.1≈1.1052.

Steg 2:

  • x1​=0.1
  • y1​=1.1
  • y2​=y1​+h⋅f(x1​,y1​)=1.1+0.1⋅(1.1)=1.21

Detta är vår approximation av y(0.2). Det exakta värdet är e0.2≈1.2214.

Som du ser ackumuleras felet för varje steg. Ju längre du beräknar, desto större kan felet bli.

Fördelar och nackdelar

  • Fördelar: Eulers metod är mycket enkel att förstå och implementera, vilket gör den till en bra introduktion till numeriska metoder.
  • Nackdelar: Den är generellt sett inte särskilt exakt. Felet är proportionellt mot steglängden, så för att uppnå hög precision krävs en mycket liten steglängd, vilket i sin tur ökar antalet beräkningar. På grund av detta används mer avancerade metoder som Runge-Kutta i de flesta praktiska tillämpningar.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Milos Obolic Serbiens nationalhjälte

Slaget vid Kosovo, den 28 juni 1389.

Miloš Obilić låg bland de fallna, blodig och stilla. Osmanerna trodde honom vara död, och han bars fram som fånge till sultan Murad.

När sultanen steg ned från sin häst för att betrakta honom, öppnade Miloš sina ögon. Med kraften från sin sista vilja reste han sig upp. Ur rockens gömda veck drog han dolken.

Ett ögonblick stod tiden stilla – sedan störtade Miloš fram och högg sultanen i hjärtat.

Vakterna föll över honom, spjuten genomborrade hans kropp. Men redan var gärningen fullbordad. Sultan Murad låg död, och Miloš Obilić blev ett namn som för alltid skulle sjungas i sångerna om Kosovo.


✨ I den serbiska epiken blir detta ögonblick ett evigt bevis på mod: en ensam man som offrar sig för sitt folk och lyckas fälla imperiets härskare.

Vill du att jag gör en kort dikt i stil med medeltida hjältekväde om Miloš Obilićs dåd?

Publicerat i Byzantinsk historia | Märkt | Lämna en kommentar

AI :s ekosystem

🧠 AI-ekosystemet – översikt

1. Grunden: Maskininlärning (ML)

  • Klassisk ML: linjär regression, beslutsträd, SVM, random forests
  • Fokus: strukturera data → göra prediktioner

2. Djupinlärning (DL)

  • Bygger på neurala nätverk (NN) med flera lager
  • Hanterar bilder, språk, ljud, sekvenser

📌 Undergrenar:

  • Feedforward-nät – enklaste formen
  • Konvolutionella nätverk (CNNs) – bildanalys
  • Recurrent/Transformer-nät – språk, tidsserier

3. Generativa modeller (skapar nytt innehåll)

Här placeras de modeller du nämner:

🔹 Variational Autoencoders (VAE/VAU)

  • Encoder → komprimerar data till latent representation
  • Decoder → rekonstruerar data
  • Bra för: representationer, bildsyntes, anomali-detektion

🔹 Generative Adversarial Networks (GANs)

  • Tvådelat system:
    • Generator skapar data
    • Discriminator avgör om data är ”äkta” eller genererat
  • Bra för: fotorealistiska bilder, deepfakes, stilöverföring

🔹 Diffusionsmodeller (t.ex. Stable Diffusion, DALL·E 2)

  • Lär sig generera data genom att ”avlära brus” steg för steg
  • Ger mycket hög kvalitet och kontrollbarhet
  • Bra för: bilder, video, ljud, 3D

4. Stora språkmodeller (LLMs)

  • Bygger på transformerarkitekturen
  • Exempel: GPT, LLaMA, Claude
  • Tränas på text för att förutsäga nästa ord
  • Används i: chattbotar, kodgenerering, översättning

5. Applikationer ovanpå modellerna

  • Bild → konst, medicinsk analys, design
  • Text → chattbotar, sammanfattning, sökning
  • Ljud → talgenerering, musik, röstkloning
  • Multimodal → text → bild, bild → text, video → text

📊 Så här passar de ihop i ekosystemet:

  • VAE → enklare, probabilistiska generativa modeller (ofta komponent i andra system)
  • GANs → startade vågen av högkvalitativ generativ AI (2014–2020 mest dominerande)
  • Diffusion → nuvarande ”state of the art” för generering, särskilt bilder
  • LLMs → driver textbaserade system, men kopplas ofta ihop med diffusion (t.ex. text-till-bild)

AI:s ekosystem är komplext och består av flera samverkande komponenter, aktörer och teknologier som tillsammans driver utvecklingen och tillämpningen av artificiell intelligens. Här är en översikt över de centrala delarna av AI-ekosystemet:

  1. Data
    Data är den grundläggande resursen för AI. Det finns olika typer av data:
  • Strukturerad data: Relational databaser, excel-filer.
  • Ostrukturerad data: Text, bilder, videor, social media-inlägg.
  • Sensorinformation: Data från IoT-enheter (Internet of Things).
  1. Algoritmer och Modeller
    AI bygger på algoritmer som kan analysera data och dra slutsatser.
  • Maskininlärning: Algoritmer som lär sig från data för att förbättra sig själva.
  • Djupinlärning: En underkategori av maskininlärning som använder neurala nätverk med flera lager för att hantera komplexa data.
  • Naturlig språkbehandling (NLP): Tekniker för att hantera och analysera mänskligt språk.
  1. AI-verktyg och Ramverk
    Programvaruverktyg och ramverk gör det enklare att utveckla AI-lösningar:
  • TensorFlow, PyTorch: Populära ramverk för maskininlärning och djupinlärning.
  • Scikit-learn: Ett bibliotek för enklare maskininlärning.
  • Apache Spark: En plattform för storskalig databehandling.
  1. Infrastruktur
    Den tekniska infrastrukturen är avgörande för AI-implementering:
  • Molntjänster: Tjänster som Google Cloud, AWS och Azure erbjuder kraftfulla resurser för datalagring och bearbetning.
  • Hårdvara: Grafikkort (GPU:er) och speciella AI-chippen är viktiga för att träna komplexa modeller.
  1. Användningsområden
    AI tillämpas inom många olika sektorer:
  • Hälsovård: Diagnos och behandlingsrekommendationer.
  • Finans: Riskbedömning, algoritmisk handel.
  • Transport: Självkörande fordon, trafikoptimering.
  • Företagsverksamhet: Automatisering av kundtjänst, analyser av marknadsdata.
  1. Reglering och Etik
    Det finns ett växande behov av reglering och etiska riktlinjer:
  • Reglering: Lagar och riktlinjer för dataskydd (t.ex. GDPR) och användning av AI.
  • Etiska överväganden: Frågor kring bias, transparens, och ansvar vid beslut som fattas av AI.
  1. Utbildning och Forskning
    Utbildning och forskning är centrala för att driva AI-innovation:
  • Akademiska institutioner: Universitetsprogram inom datavetenskap och AI.
  • Forskning och utveckling: Aktiviteter i laboratorier och företag fokuserade på att lösa komplexa problem.
  1. Gemenskap och Samverkan
    AI-gemenskaper och samarbeten spelar en viktig roll:
  • Open-source-projekt: Gemensamma initiativ som bidrar till framsteg inom AI.
  • Konsortier och nätverk: Samarbetsorganisationer som främjar innovation och bästa praxis.

AI:s ekosystem är dynamiskt och kontinuerligt utvecklas, vilket gör det viktigt för organisationer och individer att hålla sig informerade och aktiva inom detta fält.

Publicerat i AI | Lämna en kommentar

Vad alla bör känna till om AI

Artificiell intelligens (AI) är en teknik som möjliggör skapandet av datorprogram och system som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. Det inkluderar förmågor som att lärande, problemlösning, mönsterigenkänning och beslutsfattande. AI används inom olika områden, från självkörande bilar och digitala assistenter till medicinsk diagnostik och finansanalys.

För gymnasielärare och elever är det viktigt att förstå några grundläggande koncept och tillämpningar av AI:

  1. Lärande och utveckling: AI-system kan lära sig från data och förbättra sina prestationer över tid, vilket innebär att de anpassar sig till användarnas behov. Detta öppnar upp möjligheter för personligt anpassad undervisning och studiestöd.
  2. Praktiska tillämpningar: AI används inom utbildning för att skapa interaktiva lärplattformar, bedömningsverktyg, och intelligenta tutorer som hjälper elever att förstå komplexa ämnen.
  3. Etiska aspekter: Det är viktigt att diskutera de etiska frågorna kring AI, inklusive dataskydd, bias i algoritmer och den påverkan AI har på arbetsmarknaden. Elever bör reflektera över hur teknologi formar samhället och vilka ansvar vi har när vi utvecklar och använder AI.
  4. Karriärmöjligheter: AI-fältet växer snabbt och erbjuder många karriärmöjligheter. Genom att studera AI och relaterade ämnen kan elever förbereda sig för framtiden inom teknik, vetenskap, och andra branscher.

Sammanfattningsvis, AI har potential att revolutionera utbildning och samhället i stort. Genom att utbilda och engagera elever i AI-relaterade ämnen kan gymnasielärare förbereda dem för en framtid där dessa teknologier blir alltmer integrerade i vårt dagliga liv.

Publicerat i AI | Märkt , | Lämna en kommentar

Faltning eller convolution.

Bra fråga! 🙌

Faltning (på engelska convolution) är en matematisk operation som kombinerar två funktioner för att beskriva hur den ena påverkar den andra. Det används mycket inom signalbehandling, fysik, sannolikhet och differentialekvationer.


📌 Intuition

Tänk dig att du har en signal $f(t)$ (t.ex. musik i en högtalare) och ett filter $g(t)$ (t.ex. rummet med eko).
Faltningen berättar hur signalen kommer att låta efter att ha passerat genom filtret.


📌 Definition

För två funktioner $f(t)$ och $g(t)$ definieras deras faltning så här:

$$
(f * g)(t) = \int_{-\infty}^{\infty} f(\tau) \, g(t – \tau) \, d\tau
$$

  • Man vänder den ena funktionen ($g$) horisontellt.
  • Man förskjuter den längs tidsaxeln.
  • Man multiplicerar de två funktionerna där de överlappar.
  • Man integrerar summan av alla överlapp.

📌 Exempel

  1. Om $f(t)$ och $g(t)$ är sannolikhetsfördelningar → faltningen ger fördelningen av summan av två slumpvariabler.
  2. Inom bildbehandling → en bild (f) kan ”filtret” (g) förskönas, t.ex. oskärpa eller kantdetektering.
  3. Inom signalbehandling → ljud genom ett filter.

📌 Visuellt

Man kan tänka det som att man ”drar” en kurva över en annan och räknar hur mycket de överlappar för varje position.


Vill du att jag gör en grafisk illustration av faltning (steg för steg med två funktioner som glider över varandra)? Det brukar göra idén mycket tydligare.

Publicerat i Calculus, Mathematical physics | Märkt , , | Lämna en kommentar

Marcus Aurelius – den intellektuelle kejsaren .

  • Filosofen som kejsare:
    Redan som ung kallades han “den lille filosofen” av sin lärare Hadrianus, eftersom han föredrog enkla kläder, sov på hårt underlag och ville leva spartanskt, trots att han växte upp i kejsarfamiljens lyx.
  • Studier i självdisciplin:
    Han tränade sig i att inte bli arg eller bitter. När någon förolämpade honom, brukade han citera stoikerna: ”De handlar så därför att de tror det är rätt – hur kan jag bli arg på någon som bara följer sin övertygelse?”
  • Krigsläger som skrivkammare:
    Under de hårda markomannkrigen längs Donau bar han alltid med sig pergament och skrev på det som senare blev Meditationer. Han kallade det ”anteckningar till mig själv” och avsåg aldrig att de skulle publiceras.
  • Hans rättvisa sinne:
    Det berättas att när en av hans närmaste män begick ett fel och folket krävde straff, vädjade Marcus till dem: ”Vi är alla människor. Vem av oss är felfri?” – och skonade honom.
  • Kejsaren och gladiatorerna:
    Marcus Aurelius hade ingen smak för blodiga spel. Han ska ha deltagit i gladiatorspelen bara av plikt, inte av lust, och införde mildare regler för vissa kamper.
  • Familjelivet:
    Han var mycket fäst vid sin hustru Faustina, även om samtida källor spred rykten om hennes otrohet. Marcus vägrade tro på dem och hedrade henne till sin död.
  • Hans död:
    När han kände att han var döende (vid fälten nära Vindobona eller Sirmium 180 e.Kr.), samlade han sina vänner och sa: ”Gråt inte för mig – tänk på smittan och på döden som en lättnad.”

👉 Vill du att jag gör en samlad berättande text av dessa anekdoter (lite mer som en levande biografi med små scener), eller ska jag hålla det i punktform som ovan?

Publicerat i Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Den romerska poesins guldålder

Den romerska poesins guldålder

Den romerska poesins guldålder inföll under Augustus tid (31 f.Kr. – 14 e.Kr.), då litteraturen fick starkt stöd av kejsarmakten och blev en viktig del av den nya romerska självbilden. Perioden präglas av hög språklig finess, klassisk balans och en stark koppling till både politik och personlig reflektion.

Vergilius (70–19 f.Kr.)


Vergilius räknas som den största av de romerska epikerna. Hans mest berömda verk är Aeneiden, ett nationellt epos som skildrar hjälten Aeneas resa från Troja till Italien, där han lägger grunden till Rom. Verket knyter Roms ursprung till gudarnas vilja och legitimerar Augustus som arvtagare till denna mytiska tradition. Vergilius skrev också Bucolica(herdedikter) och Georgica (om lantbruk och natur), där han förenade grekiska förebilder med romersk verklighet.

Vergilius i trädgården.

Horatius (65–8 f.Kr.)
Horatius var samtidens stora lyriker och känd för sin eleganta, ofta livsfilosofiska poesi. Hans Oden och Epoderbehandlar teman som vänskap, måttfullhet, njutning av nuet (carpe diem) och försoning mellan individen och livets villkor. Han skrev även satirer och brev (Epistulae), där den personliga rösten och reflektionen framträder tydligt. Horatius kombinerade grekiska versmått med romersk erfarenhet och blev en förebild för senare europeisk poesi.

Ovidius (43 f.Kr. – 17 e.Kr.)
Ovidius representerar en mer lekfull och sensuell sida av guldålderns poesi. Hans mest kända verk är Metamorfoserna, en sammanhängande väv av mytologiska berättelser om förvandlingar, som senare inspirerat konst, litteratur och musik i århundraden. Han skrev också kärlekspoesi, som Amores och den skämtsamma handboken Ars Amatoria (Kärlekens konst). Ovidius hamnade i onåd hos Augustus, troligen på grund av verkets moraliska innehåll, och förvisades till Svarta havet där han avslutade sitt liv.


Betydelse

Den romerska poesins guldålder förenade grekisk litterär tradition med romerska ideal. Vergilius, Horatius och Ovidius utgör tillsammans höjdpunkten i latinets poetiska uttryck – en kombination av epik, lyrik och mytologiskt berättande. Deras verk blev stilbildande i hela den västerländska litteraturhistorien och lästes som skoltexter i Europa långt in i modern tid.


Vill du att jag gör en kortare faktaruta i punktform (som ett snabbt översiktsblad), eller föredrar du den mer berättande stilen ovan?

Ovidius i landsförvisningen vid svarta havet.
Publicerat i Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Den tasmanska tigerns tragedi

https://www.svtplay.se/video/eD9E21Q/forhistoriens-bestar/6-den-tasmanska-tigern

Publicerat i Biology, Marsupials | Märkt | Lämna en kommentar