Porträtt av Altair – en A-stjärna

För första gången har astronomer lyckats ta en bild på en huvudseriestjärna så att bilden får utsträckning. Tidigare har alla bilder varit punktformiga. Den förevigade stjärnan heter Altair och är en stjärna tillhörig spektralklass A. Den tillhör Örnens stjärnbild. Altair till vänster i bilden ovan.

Jämför med solen (till höger) som är en G stjärna.

Stjärnor på huvudserien klassificeras som O, B, A, F, G, K,M, R,N,S-stjärnor. De har det gemensamt att de får sin energi genom att slå ihop vätekärnorna till helium.

(Källa: astronomy picture of the day:

http://apod.nasa.gov

Publicerat i Astronomy, Fysik 1, Fysik 2, Gymnasiefysik(high school physics), Gymnasiematematik(high school math), Philosophy of Science | Märkt , , | Lämna en kommentar

Lösning till uppgift i Hechts ’optics’. 

Publicerat i Astronomy, fysik 3, Technology | Märkt , | Lämna en kommentar

Julius Caesar och tideräkningen.

I västvärlden används numera den gregorianska kalendern som infördes av påven Gregorius XIII år 1582.

Det är en lätt modifiering av den julianska kalendern som infördes av Julius Caesar. (100 F. Kr -44f. Kr.)

Den var utformas av hans hovastronom den Sosigenes från Alexandria i nuvarande Egypten. I den har året 365 dygn vilket inte exakt överensstämmer med solåret. I själva verket motsvarar ett solår ca 365,24 dygn…

För att korrigera denna skillnad införde Sosigenes systemet med skottdag. Dvs att man vart fjärde år inför en extra dag i slutet av februari, den sk skottdagen 29/2.

Dessutom avskaffades månens inflytande på kalendern.

I den gregorianska kalendern är även alla jämna århundraden som är jämnt delbara med fyra skottår. T. ex. var år 2000 ett skottår.

Pope Gregory XIII – Wikipedia
— Läs på en.m.wikipedia.org/wiki/Pope_Gregory_XIII

Publicerat i Astronomy, Fysik 1, Fysik 2, Gymnasiefysik(high school physics), Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Ljudvågor o Jussi

I fysiken beskrivs ljud som en longitudinell tryckvåg i luften (eller i det medium som sändare och mottagare befinner sig.)

Därför kan inte ljud utbreda sig i tex yttre rymden då det är vakuum där. Då finns inget medium att komprimera och förtunna.

Jussi Björling exemplifierar hur man kan sätta fart på luftens molekyler (syre o kväve mest) för att skapa välljud.

Fortsätt läsa
Publicerat i Fysik 1, Fysik 2, Gymnasiefysik(high school physics), Mathematical physics | Märkt , | Lämna en kommentar

1313 i matematik 2B

Publicerat i matematik 2b | Märkt | Lämna en kommentar

2143 i matematik 2B.

Publicerat i matematik 2B | Märkt | Lämna en kommentar

Publicerat i matematik 2b | Märkt | Lämna en kommentar

Rogue planet – Planeter som inte är gravitationellt bundna till någon stjärna

A rogue planet , interstellar, nomad, orphan, starless, unbound or wandering planet) is an interstellar object of planetary-mass, therefore smaller than fusors and without a host planetary system. Such objects have been ejected from the planetary system in which they formed or have never been gravitationally bound to any star or brown dwarf. Some planetary-mass objects may have formed in a similar way to stars, and the International Astronomical Union has proposed that such objects be called sub-brown dwarfs. Astronomers have used the Herschel Space Observatory and the Very Large Telescope to observe a very young free-floating planetary-mass object, OTS 44, and demonstrate that the processes characterizing the canonical star-like mode of formation apply to isolated objects down to a few Jupiter masses. Herschel far-infrared observations have shown that OTS 44 is surrounded by a disk of at least 10 Earth masses and thus could eventually form a mini planetary system.
— Läs på www.wikiwand.com/en/Rogue_planet

Publicerat i Astronomy, Fysik 1, Fysik 2, Uncategorized | Lämna en kommentar

Hur fungerar LED lampor?

Ett enkelt sätt att minska elförbrukningen är att byta ut de gamla lamporna mot LED lampor som vara förbrukar ca 1% så mycket energi.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lösning till uppgift i matematik 5000 kurs 2B

Publicerat i matematik 2b, matematik 2B | Märkt | Lämna en kommentar