Help WWF save the tiger!
Save the Tiger!
Astronomy picture of the day
Blogroll
- Appar för lärare
- Arcademics mattespel.
- Bildskärmsinspelningsprogram
- Discuss
- Ehingers Kemi och Biologsite
- Esame Statoi -italiensk studentexamen
- fasdiagram
- Färdiga stenciler och uppgifter
- Filosofi, historielänkar
- Frågesport
- Fysikboken
- Fysiksimuleringar
- fysiksimuleringar
- Gamla nationella fysik 2 provuppgifter
- Gamla nationella fysikprov
- gamla nationella prov
- Gamla nationella prov 2
- Geogebra-bra matematikprogram
- Get Inspired
- Get Polling
- Get Support
- Grafritande miniräknare
- Harvard matteprov
- Hewitt's conceptual physics videor
How to draw Exceldiagrams
- Hyperphysics
- IKT-skafferiet
- Kungliga vetenskapsakademins och NCM s kängurutävling
- Länkskafferiet
- Lärarinspiration
- lärartips
- Learn WordPress.com
- Lineäralgebra
- Matematiska fingerövningar
Miniräknare/calculator- Minute Physics
- My garden-blog
- My Watercolor-paintings
- Numberphile
- Periodic table
- quiz/frågesport/sista lektionen aktiviteter
- Science TV
- Skolverkets kursplaner i matematik
- Technology/Science News
- Theme Showcase
- theory of relativity
- Volfram Alpha
- Walter Fendt fysiksimuleringar
- WordPress Planet
- WordPress.com News
- WWF
Distributiva och kommutativa lagen
Publicerat i matematik 1c, Uncategorized
Märkt distributiva lagen, kommutativa lagen
Lämna en kommentar
Dansk studentexamensskrivning i Matematik B
För att komma in på DTU (DanskTekniskUniversitet) och få studenteksamen måste man klara denna examensskrivning. Eleven i videon klarar ‘det hele’!
stationslaboration Ergo del 1
Sand (experiment)
Materiel: sand, mätglas, våg
Bestäm sandens densitet.
2. Stöt (beräkningar)
En kula som väger 2 kg och som rör sig med 8 m/s träffar en annan stillastående
kula som väger 6 kg. Efter stöten rör sig den första kulan med 2 m/s i motsatt
riktning.
Hur rör sig den andra kulan efter stöten?
Vilken typ av stöt var det?
3. Krafter (experiment)
Materiel: dynamometer, två vikter, sten
Gör avläsningar utan att röra uppställningen och beräkna med detta alla krafter
som verkar på stenen.
Frilägg och rita en skalenlig figur som visar krafterna.
4. Tryck (experiment)
Materiel: linjal, våg
Bestäm största och minsta tryck som klossen kan utöva mot bordet.
5. Blomkruka (beräkning)
En blomkruka som väger 2 kg faller från en balkong som är åtta meter över
marken.
Vilken hastighet har krukan när den träffar marken?
Hur lång tid var krukan i luften?
6. Vatten (experiment)
Materiel: vatten, bägare, termometer
Hur mycket energi krävs minst för att koka bort allt vattnet ur bägaren?
7. Krafter (beräkning)
En truck dra en låda 25 m längs marken. Kraften från trucken är 630 N och
friktionen är 450 N. Lådan väger 130 kg.
Hur fort rör sig lådan till slut?
Hur stor är lådans acceleration?
Hur stort är friktionstalet?
Publicerat i Ergo 1, Fysik 1
Lämna en kommentar
laboration Densitet
IMG_0035.JPGIMG_0035.JPG
Samband mellan massa och volym för metall
Materiel: Våg, skjutmått, linjal, fem olika metallcylindrar
Syfte
Syftet med undersökningen är att bestämma sambandet mellan massa och volym för en
viss sorts metall.
Genomförande
• Bestäm massa och volym för metallcylindrarna.
• Sammanfatta mätningar och beräkningar i en tabell.
• Rita ett diagram som visar sambandet mellan massa och volym.
Massan skall vara på y-axeln och volymen på x-axeln.
Diagrammet ritas för hand och på mm-papper.
Analys
Använd diagrammet för att bestämma sambandet mellan massa och volym, dvs hur
massan beror på volymen.
Ange sambandet med en formel.
Vilka osäkerheter finns i mätningarna? Gör beräkningar.
Rapport
Skriv en kort sammanfattning av din undersökning.
Använd rubrikerna Syfte, Materiel, Genomförande, Mätningar, Diagram, Analys, Slutresultat.
Cumulus moln
”Och som floret på en herrgårdsfrökens hatt
Svävade över Berga en sky”
Cumulusmoln på sommaren medför vackert väder som även är namnet på Frödings dikt.
Publicerat i Uncategorized
Lämna en kommentar
Bråkräkning (fraktion calculation)
1/13 bit av tårtan.
Då man skall dela exempelvis en tårta på tretton personer erhåller var och en av festdeltagarna 1/13 av kakan.
Liknämniga bråk
Om en person även får en av de andra deltagarnas bit får han
1/13 + 1/13 = 2/13 av tårtan.
För att kunna dela tårtan i två hälfter måste man dela vare tårtbit i tvådelar då blir varje del 1/13/2 = 1/26 av tårtan.
Halva tårtan motsvarar då 13/26.
Om en person får hälften av en tårta och en fjärdedel av en annan har han totalt sett
1/2 + 1/4 tårta. För att räkna ut detta måste man göra de båda bråken liknämniga. Den minsta gemensamma nämnaren här blir 4. Genom att förlänga (multiplicera med samma tal i såväl täljare som nämnare) 1/2 med 2 blir det 2/4.
1/2+1/4= 2/4 + 1/4 = 3/4.
Bråktalsmultiplikation uppkommer tex då man vill beräkna hälften av 3/4.
Detta beräknas som 1/2× 3/4 = 1 × 3 / (2 ×4) = 3/8.
Alltså multiplicerar man täljare med täljare och nämnare med nämnare. Observera att man här inte behöver göra bråken liknämniga.
Det är alltid en god ide att omvandla talet till bråkform vid division och multiplikation.
Areaformeln
Areaformeln, A = absin(C)/2 för trianglar gör det möjligt att beräkna arean av en triangel utan att man vet basen och höjden men endast två sidor i triangeln samt mellanliggande vinkel!
Ex. beräkna arean av triangeln ovan!
240 * 208 * sin(30)/2 m2
Utmaningne om luftherraväldet
Intressant film om den vapentekniska utvecklingen i de framväxande supermakterna Ryssland och Kina.
Bifrost
Dubbelregnbåge över Dalbyvägen.
det är solljusets reflektion i vattendroppar i atmosfären som ger upphov till regnbågen. Ljus av olika färg(våglängder) reflekteras nämligen i olika vinklar av vattendropparna. Dessa fungerar därvid som reflektionsgitter. Denna uppdelning efter våglängd benämns dispersion.
Eftersom solljuset är vitt ljus med maximum i det gula våglängdsområdet är det sammansatt av hela det optiska spektrat rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Regnbågens färger uppträder alltid i denna ordning.
Den andra regnbågen uppstår genom andra ordningens spektrum.
Kristians Kunskapsbank 
