Author Archives: mattelararen

Profilbild för Okänd

About mattelararen

Licentiate of Philosophy in atomic Physics Master of Science in Physics

Ljuga med statistik

Ljuga med statistik     II detta filmklipp visas hur man kan luras med statistik.

Publicerat i matematik 2c | Märkt , | Lämna en kommentar

Sommarsolståndet

Midsommardagen var årets längsta dag. Den norra halvklotet pekar nu som mest mot solen. Fotot ovan är taget kl. 23.00 på midsommardagens kväll. Junis vita nätter. Som kontrast en bild tagen vid vintersolståndet kl 7 fm i Lund.

Publicerat i Fysik 1 | Märkt , | Lämna en kommentar

Växelströmskretsar RLC

En induktionsmotor visas i detta filmklipp: http://youtu.be/1Cfv5y8wi18 En radiomottagare är i princip en krets bestående av en kondensatorer och en spole. Strömmen oscillerar här mellan spolen och kondensatorn. Detta möjliggörs av att spolen är strömtrög dvs det utvecklas en spänning … Fortsätt läsa

Publicerat i Fysik 2, Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Partikelaccelerator

Paradoxalt nog behövs det större och större energier ju mindre partiklar man önskar studera. de mest avancerade maskiner som människan har konstruerat är de stora partikelacceleratorerna såsom LHC i CERN vid Geneve. accelerator

Publicerat i Fysik 2 | Märkt , | Lämna en kommentar

Pluto och andra kosmiska långresor

För nio år sedan, år 2005, sköts rymdsonden New Horizons upp med siktet inställt på dvärgplaneten, eller planetoiden, Pluto. Denna betraktdes länge som den yttersta planeten i solsystemet men sedan man insett att den är mindre än tex månen införde … Fortsätt läsa

Publicerat i Fysik 1, Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Fakulteter vs. Potenser (factorials)

Uppgift: avgör om 1995 1995 > 1996! lösning: 1996! = 1∙ 2 ∙…..1994 ∙ 1995 ∙1996 Här är det lämpligt att utnyttja konjugatregeln 1994 ∙ 1996 = (1995-1)(1995+1) = 19952 -1 < 19952. detta medför att 19951995 > 1996! QED.

Publicerat i matematik 2c, Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Fraktaler i blåbärssoppa

Icke regelbundna former kan i regel beskrivas som fraktaler dvs kurvor som består av mindre kopior av sig självt. Ex är kustlinjen och moln och träd. Dimensionen för en fraktal beräknad som kvoten mellan area och sträcka behöver inte vara … Fortsätt läsa

Publicerat i Geometri, matematik 2c, Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Stråloptik

Ljus besitter såväl partikel – som vågegenskaper som jag tidigare skrivit om. Rörelsemängd är exempel på det förstnämnda medan interferens och refraktion (brytning) är exempel på det senare. När det gäller strålgång i speglar och linser fungerar vågmodellen väl. Då … Fortsätt läsa

Publicerat i Fysik 1, Uncategorized | Märkt , | 1 kommentar

Jordliknande planet

  Påträffad runt M stjärna i SvaSvanens stjärnbildnens stjärnbild 500 ljusår från solen.

Publicerat i Astronomy, Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Centrala medelvärdessatsen och normalfördelningen

Enligt centrala medelvärdessatsen fördelar sig alla slumpmässiga mätningar av oberoende variabler enligt normalfördelningen. Denna kallas också Gauss klockkurva. Den har maximal entropi för given varians och standardavvikelse. Ett exempel på detta är antalet sända sms på n dag av en … Fortsätt läsa

Publicerat i matematik 2c, matematik 4 | Märkt , , , , | Lämna en kommentar