Kategoriarkiv: matematik 2c

Svenska gymnasiekursen matematik 2c.

Betingad sannolikhet vid flerstegsförsök

Hur man beräknar sannolikheten vid flerstegsförsök visas i detta klipp.

Publicerat i matematik 1c, matematik 2c, Uncategorized | Lämna en kommentar

Rotlagar och kvadreringsregeln

Ett exempel på tillämpning av rotlagarna hämtat från matematik 2c.  

Publicerat i matematik 1c, matematik 2c, Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Linjär regression och korrelationskoefficient med TI-84

Med hjälp av minsta kvadratmetoden beräknar  TI-84 korrelationskoefficienten. 

Publicerat i matematik 2c, Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Dansk studentexamensskrivning i Matematik B

För att komma in på DTU (DanskTekniskUniversitet) och få studenteksamen måste man klara denna examensskrivning. Eleven i videon klarar ‘det hele’!

Publicerat i Gymnasiefysik(high school physics), matematik 1c, matematik 2c, matematik 3c, matematik 4, matematik 5, Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ljuga med statistik

Ljuga med statistik     II detta filmklipp visas hur man kan luras med statistik.

Publicerat i matematik 2c | Märkt , | Lämna en kommentar

Fakulteter vs. Potenser (factorials)

Uppgift: avgör om 1995 1995 > 1996! lösning: 1996! = 1∙ 2 ∙…..1994 ∙ 1995 ∙1996 Här är det lämpligt att utnyttja konjugatregeln 1994 ∙ 1996 = (1995-1)(1995+1) = 19952 -1 < 19952. detta medför att 19951995 > 1996! QED.

Publicerat i matematik 2c, Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Fraktaler i blåbärssoppa

Icke regelbundna former kan i regel beskrivas som fraktaler dvs kurvor som består av mindre kopior av sig självt. Ex är kustlinjen och moln och träd. Dimensionen för en fraktal beräknad som kvoten mellan area och sträcka behöver inte vara … Fortsätt läsa

Publicerat i Geometri, matematik 2c, Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Centrala medelvärdessatsen och normalfördelningen

Enligt centrala medelvärdessatsen fördelar sig alla slumpmässiga mätningar av oberoende variabler enligt normalfördelningen. Denna kallas också Gauss klockkurva. Den har maximal entropi för given varians och standardavvikelse. Ett exempel på detta är antalet sända sms på n dag av en … Fortsätt läsa

Publicerat i matematik 2c, matematik 4 | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

logaritmer och potenser

Alla positiva reella tal kan skrivas som potenser med basen 10. Exponenten benämns då logaritmen för talet ifråga. Således är 10log(35)= 35. Med hjälp av potenslagarna kan man härleda logaritmlagarna. log(ab) = log(a) + log(b) log(a/b)= log(a) – log(b) log(ax)= … Fortsätt läsa

Publicerat i matematik 1c, matematik 2c, matematik 3c, matematik 4 | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Exponentialfunktioner

Exponentialfunktioner kan alltid skrivas som y= C ax Där C är startvärdet och à är förändringsfaktorn. Exponentiell förändring innebär att den procentuella ökningen per tidsenhet är lika stor hela tiden. Ex populationen i en stad är 20 000 och ökar … Fortsätt läsa

Publicerat i matematik 2c, Uncategorized | Märkt | 2 kommentarer